Men tji fick jag när jag mötte Karin på vägen. Hon var snygg i håret och vi gick mot stan. Helt plötsligt dyker Clara upp och sluter upp med oss. Vi bestämmer oss för att ta en fika och någon minut därefter hittar vi också Annelie och ordspråket: "En flata kommer sällan ensam" fick sin innebörd.
När vi suttit där ett tag går en tjej förbi med sin lilla hund. Hunden bestämmer sig för att bajsa och satte sig ner som en hund gör. Denna gången inte på gräs utan mitt på den stenlagda gång intill torget. I denna situation tycker man att de är en självklarhet att husse eller matte tar upp efter sin hund. För de första är de massor med människor som har sett de. För de andra så kan någon trampa i de och för de tredje så är de äckligt.
Så vad händer, jo tjejen struntar i att ta upp bajset och därför ligger de nu helt plötsligt en bajskorv mitt på gångbanan några meter framför vårt bord.
Och jag utbrister: "Fan, nu måste vi ju sitta kvar och se vem som trampar i de"
Så där satt Clara, Karin och jag och spanade på en bajskorv i väntan på att den skulle bli mosad. De låter löjligt men de var hysteriskt roligt. Men vi fick aldrig se korven bli mosad eftersom ingen hade tid att sitta kvar så länge som de krävdes. Men, när jag senare hämtade min cykel så var den mosad. Undrar vem som går med bajs under skon just nu?
Om man tittar noga på bilden så ser man den, bajskorven!
Sist men inte minst måste jag denna dag uppmärksamma två vackra själar lite extra. Johanna fyller 25 år och min Martin fyller 22. Grattis till er båda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar