Åh, de här ska jag blogga om.

Senaste veckan har jag tänkt tanken "åh, de där ska jag blogga om" alldeles för många gånger utan att senare ha bloggat. Men nu ska här bloggas :)

De är lustigt när man märker att man börjar bli äldre. Som häromdagen när jag som vanligt sitter på mitt favorit fik med min vän T och sex tonårstjejer sitter och jämför sina id-kort samtidigt som de strålar av lycka. De där sex tjejerna har precis blivit så gamla så att de får ha id-kort, va, tänk er när man själv var där. Eller som de där två trettonåringarna som stod utanför "Godiskällan" häromdagen och utbrast: "Ofta man har ett AC/DC-citat i en porrtidning, ofta"
Haha, då höll jag faktiskt på att dö.

Senaste veckan har varit ganska bra, de måste erkännas. Jag var på en fantastiskt utbildning i helgen som peppade mig något otroligt. Jag älskar att träffa nya människor och denna gången var de extra kul eftersom jag åkte själv. Och tydligen går allt utan att dricka och känna varandra en tid innan ;)
Sandra Dahlén är en mycket vacker person med bara kloka ord. Hoppas att få lyssna på henne snart igen eller träffa henne såklart.

Dessutom blev jag ganska förvånad över mig själv i förra veckan då jag gick på opera med K och C, de var lite oväntat. Men häftigt måste jag nog säga, jag menar, hur sjunger man sådär utan att gapa.

Annars går livet sin gilla gång i lilla Skövde, förutom vissa grejer som ständigt förändras. Eller ska jag säga personer, ja, personer som ändras, eller ändrar sig(!?). Jag tycker synd om henne som inte kan bestämma sig. Jag tycker synd om mig som står ut med de och jag tycker de är synd att de är som de är. Synd alltså, de är vad de är.

Hemligheten fortsätter att växa och de börjar bli spännande.

Men nu borde jag sova eftersom jag längtar efter morgondagen så mycket. För imorgon ska jag träffa M för första gången på, säkert, två månader. Övningsköra med Erik ska jag också göra och gå på loppis med V och hennes vän Hanna. Jag har också bestämt mig för tatueringen nu och tänkte boka tid imorgon, om jag vågar. Kvällen bjuder på vin och tp (eller de där spelet med tårtbitar du vet Heidi) hemma hos J och J. Jag tror faktiskt inte att de kan bli bättre.

What have I done?

Oktober har varit en jobbig månad. Mest för att jag inte hunnit träffa mina vänner. Jag blir deppig då och på ett sätt kanske de är nyttig eftersom jag märker hur viktiga mina vänner är.
Sen har känslor kommit upp till ytan, bearbetats och sen malts ner igen. De har hänt förut och kommer hända igen, känslor styr man inte över.
För att citera Anna Ternheim:

"I'm damned to feel the way I do
What have I done
to fall so hard
for you"

Lyssna på hennes senaste låt. En utav de bästa: http://www.lindqvist.com/text-musik/anna-ternheim-what-have-i-done

Men hur vänder de då?
Jo genom blickar, vackert hår, ett leende och ögon man kan drunkna i. Men hur går man vidare? Vad gör jag nu? Jag har glömt.

Jag behöver en kram, eller flera...

Ensam

De spelar ingen roll hur många vänner man har, hur rikt en sociala liv är. Man kan känna sig ensam ändå och de gör jag nu. De är skillnad på att vara ensam och känna sig ensam.

De är ingen idé att skriva någon gullig kommentar eller försöka peppa upp mig. Mitt ända svar idag är: "Fuck you och kom tillbaka när du menar de"

http://www.youtube.com/watch?v=rxg0raEd8ss

Kolla in!

Hej på dig! Läs min nya träningsblogg på: http://sofieskablifit.blogspot.com/

Nu är mamma inlagd och i morgon opereras hon, igen. Denna gången är jag inte lika orolig dock, eftersom de är en helt annan sak denna gången. Jag är glad för hennes skull. Hon har väntat länge och de här är hon verkligen värd.
Ikväll har jag umgåtts med min far. Vi har övningskört, handlat och käkat köpmat. Min pappa är världens bästa pappa och mycket söt. Ikväll går de massvis med action- och pangpangfilmer på teve. Men vet ni vad min pappa tittar på? Jo, "Pretty Women", bara en sån sak. Söta.

Nu ska jag ringa T

Mitt gym

Jag har inte varit på mitt gym sedan i maj. Ojoj tänker ni, Sofie är en sådan där som sponsrar ett gym utan att träna. Men nej, jag har sprungit ute hela sommaren, för de är skönare. Mitt gym har under sommaren blivit ombyggt och befinner sig nu i nya Arenan i Skövde. Ett ombygge som kommer att kosta sisådär 500 miljoner (om allt går rätt till) Givetvis är de inte endast mitt gym som kostar 500 miljoner, men ni kan tänka er hur snygg gymmet är nu. Jag kände mig som en liten rädd kanin när jag klev in. Receptionen är I gymmet. Och själva gymmet är en STOR golvyta med massor av maskiner. WOW! Och de kommer mer. När jag kom fram till receptionen fick jag köpa ett eget hänglås och sätta på ett utav de nya skåpen (som för övrigt inte har några nummer, så nu blir de att pimpa sitt hänglås) i de nya omklädningsrummen. Fräscht enkelt och snyggt. På gymmet träffade jag bland annat Karin (som senare lyckades att glömma bort vilket som var hennes skåp vilket ledde till att hon klippte upp någon annans fina lås i tron om att de var hennes. HAHA!) Karin och jag solade senare och allt kändes sådär häftigt och inspirerande. Jag kommer träna ofta i fortsättningen :)

Att göra

att-göra-listor är bra, speciellt när man har mycket att göra. Idag har jag nästan avverkat en sådan. Inte riktigt klar än, men de är för att folk inte svarar i sin telefoner.

Idag har jag bland annat betalat min skatt. 260 kronor. De räcker till att servera 20 skolbarn mat, eller att betala 0,00001733% av den nya sjukförsäkrinsgreklamen. Så de är ju hur man väljer att prioritera då. Jag vet vad jag skulle välja först.

Tackat ja till lägenheten har jag också gjort, eller, där ljög jag. Jag ska göra de vid fyra, men ja, jag har ju redan fått den.

De andra 15 punkterna är överstrukna på en lapp här bredvid mig och jag känner mig ganska nöjd.

En dålig dag som visade sig bli en bra dag...

I morses vakande jag upp i tron om att detta skulle bli en skit dag. Huvudvärken satt fortfarande kvar och jag hade svårt att komma upp ur sängen. Men skam den som ger sig. De första jag gjorde var att kolla mailen. Och va innehöll inte den om ett erbjudande på en etta rakt under en utav mina bästa vänner. Kostnad 2600 och 32 kvm, tagen!
Senare, fortfarande med huvudvärk, begav jag mig ner till stan för att ha en körlektion. Jag sa till Erik att jag mådde skit och att det därför skulle gå dåligt. Men efter några minuter var de han som satt vi bilen och skrattade och sa: "Sofie, du kör ju som en gudinna". Efter lektionen fick jag höra att jag var cool och brutalt bra. Min läxa tills nästa vecka blev att se en film, point break. Haha, jag gillar Erik.
Senare gick jag och köpte en chai latte och mös i tanken på att jag snart ska bo själv igen. Underbart, vad jag längtat.
Och allt detta samtidigt som jag har en bra magkänsla, kan de bli bättre?
Tror inte de.